Rögle har underpresterat, varit sönderlästa och haft otur med skador under säsongen. Nu väntar kval och det krävs att vi ställer upp mangrant och stöttar Rögle oavsett motståndare i kvalet. Om det finns det hur mycket som helst att skriva om men jag tänkte skriva om varför Rögle har sämst publiksnitt i SHL och hur SHL förstört ishockeyn och bidragit till sämre publiksiffror.

Givetvis har prestationen en stor betydelse till varför det varit färre publik under säsongen, det finns flera olika anledningar förstås. Inför säsongen höjdes biljettpriset ytterligare vilket gör det kännbart för en barnfamilj att gå på ishockey. Det stora problemet är ett övergripande problem som jag ska försöka förklara på enklaste vis. SHL har lyckats tuta i alla som jobbar med ishockeyn att ishockey är en upplevelse och stämning skapas av musik och jippon i samband med matchen. Det finns en syn på människan som konsument och marknadsandel som går att finna utifrån variabler. Synen på hockeypubliken kan jämföras med hur det fanns en övertro på att Hillary Clinton skulle bli USA:s nästa president. I ena fallet räknades hockeyfantasterna bort, ståplatspubliken och alla som älskar sitt lag i med- och motgång och i det andra fallet fanns det en övertro på att hela USA består av en välbärgad medelklass som är utbildad, kulturell och vill uppleva saker. Den stora massan i bägge fallen är hyggliga människor som arbetar, gör rätt för sig men varken syns eller hörs i det offentliga.

Vi som går och tittar på ishockey vill uppleva närheten till spelet, sången från ståplats, stämningen i hallen och växelsången med högra sitt. Musik skapar sällan stämning, det är inget disco vi är på. Kisscam eller dancecam gör oss hockeytokiga arga, likadant gäller det med klappor. Omkringarrangemanget har ett mervärde för marginalåskådaren men marginalåskådaren kommer på enstaka matcher och när en grundserie innehåller 52 omgångar blir det tomt på läktarna. Marknadsföringen är missriktad och förståelsen för vad som får människor att följa sitt lag är obefintlig. Istället riktar sig marknadsföringen från SHL och klubbarna mot de som de vill ha som besökare och inte mot de som vill gå på ishockey. SHL fungerar som de onyktre som letar efter sina borttappade nycklar, letar där det är ljust istället för där nycklarna tappades.

Sverige är inte USA. Ändå kan vi lära av USA som fick Trump till president när de struntade i väljarna och fokuserade på med ekonomiska resurser istället men som saknar intresse och engagemang. Matcher flera dagar i veckan och en haltande tabell som gör det omöjligt att jämföra hur lagen ligger till. Det är vi passionerade supprtrar som skapar intresse och stämning på läktaren, det är vi som drar med oss vänner, familj och bekanta. Det är vi hockeytokiga som följer laget i vått och torrt. Det är sådana som oss som SHL inte vill veta av eller tror är utdöda. Det trodde Hillary Clinton och hennes stab med. Människor som kommer när det går bra eller vill ta del av stämningen är marginalpublik. Det är vi som älskar sporten, är idrottsintresserade och följer vårt lag som är ryggraden både sportsligt men även ekonomiskt. Utan stödet från läktaren vinner laget inga jämna matcher och utan oss kommer inte de som vill ha en upplevelse. Det finns ingen musik, NHL tema eller matchtröjans dag som skapar stämning likt den som ståplats gör.

Då har jag ändå inte berört det nattsvarta hål som lotterinämnden utgör med sina avstängningar och böter som delas ut godtyckligt och silar mygg men sväljer elefanter när de granskar. En domarnivå och bedömning på isen som gynnar lag från storstäderna men som missgynnar lag från mindre orter. Det finns flera anledningar till varför ståplats på olika håll i landet skanderar ”SHL, hockeymördare.”

Det finns fortfarande chans att rädda sporten, rädda ishockeypubliken och våga ta ett steg tillbaka och erkänna att det valts fel väg. Det är vi supportrar som får marginalåskådarna att komma till matcherna och handla, det är vi som älskar sporten som stämningen alla vill ha. När SHL går precis i motsatt riktning är de på väg att döda sporten även om TV-intäkterna stiger men den dag de viker ner har de redan dödat intresset och då är det försent att göra något åt det. Det som skrämmer mig mest är alla som svalt SHL:s visioner med hull och hår och hjälper till att döda sporten med sin välvilja. Björntjänster är inga bra tjänster.

Skicka kommentar